måndag 22 februari 2010

Tiden stannar, kärleken till livet är det största.

Tankar far iväg på en tågstation i Sala, då det stannar pga årets snökaos. Själv är alla på tåget trötta.
Hon är själv jättetrött efter att ha träffat sin släkt i samband med en begravning. Personalen gör det dem ska. Tiden får stå stilla. Att allt stannar upp kan vara så fantastiskt skönt.

Ju längre tåget rullar ju stressigare blir städerna.
Sala är lugnt och ombonat.
I Stockholm finns en mycket speciell regel/ideal;
man ska vara "som-alla-andra-men-du-får-fan-inte-vara-lika-bra som-jag"-idealet

Men hon har ju ett eget liv,även om det kanske är svårt ibland att ta vara på sin egen tid.
Den tiden då man ska visa sin högre makt, sedan få negativ kritik men ändå fortsätta kämpa med sitt, som alla människor får göra.

Hon lovar att sitta med sina kurser, städa, vara en duktig flicka, leva med sjukdom och vara familjens prinsessa.
Ibland flyr hon, till sin egna härliga,bekväma värld.

Vem du än är så måste du ha livslust.
En del säger; "Och kärlek,förstås".
Visst, men först måste man ha kärleken till livet och folket runt om.

Kärleken, den stora är spårlös.

4 kommentarer:

  1. Du är fantastico! Den store nye författaren! Men ärligt, djupa och fina texter du skriver.

    SvaraRadera
  2. faan juuli! du är grym på att skriva ju! :Dtotaly awesome! :D:D:D

    SvaraRadera